SSK fortsätter att leta efter formen och hoppas att bryta förlustsviten som nu är på 3 raka matcher. Matchen på söndag är mot SSK:s premiärmotståndare i elitserien, Luleå och inget av lagen lär vilja bjuda på något extra.

Luleå som i mitt tycke värvat några guldkorn men även en hel del märkliga spelare. Bland guldkornen finns  SSK:s finska VM back Topi Jaakola , och HV71:s Janne Niinima. Även en av mina favoritspelare Simon Hjalmarsson har flyttat norrut. Sen är det en uppsjö av allsvenska spelare som tillkommit och det är inte de mest tongivande. Det är ett högt spel man spelar om man tror att alla kommer att prestera i elitserien.

Bland förlusterna är givetvis Fransson och Berglund de största men även Matrin Chabada som SSK snodde åt sig kommer lämna ett tomrum.

Luleås största frågetecken är målvaktssidan. Rautio har kommit hem igen efter ett par år i allsvenskan och Norge. Dessutom är han skadad. Mycket vilar således på anders Nilsson som i mitt tycke är bättre än flyktande Modig. Nu fick ju Modig kontrakt med både Brynäs och NHL men det ändrar inte min uppfattning. Modigs hausning är i mitt tycke väldigt märklig och han är i bästa fall en högst ordinär målvakt. Nilsson måste i alla fall hålla en mycket hög nivå i år om inte Luleå ska få det riktigt jobbigt.

Offensivt räknar man givetvis med att Bröderna Abbot och Fabricius ska fortsätta leverera. Andraformationen med f.d. SSK spelaren Arlbrandt som speldirigent gör även de mycket offensivt. Luleå är ett lag som vi efter 55 omgångar ska ha bakom oss om SSK ska gå till slutspel.

I SSK är det hårt jobb som gäller och att ta de chanser laget får.  Nu ställer ju SSK i varje match över ett par av de etablerade spelarna för att ge juniorerna en riktig chans att ta för sig och exakt hur man formerar laget har jag ingen riktigt koll på. Chabada är den som har mest adrenalin inför den här matchen när han möter sina gamla lagkamrater. Topi Jaakola åkte på en hjärnskakning i matchen mot Björklöven och är osäker på spel men om han är på isen lär även han vilja bjuda på något extra.

Luleå har hittills spelat 3 matcher och förlorat mot div.1 laget Björklöven (2-0) och Skellefteå (2-3). Vinsten laget har kom mot Modo (1-0) Luleå ser således ut att ha det riktigt jobbigt med målskyttet. 4 mål på 3 matcher där en av matcherna är mot ett div.1 lag är givetvis underkänt. SSK har på 5 matcher gjort 14 mål men även släppt in 16 mål.

Det är dags för en vinst för att känna att laget är på rätt spår. Luleå känns som en tämligen lämplig uppgift. Laget känns sämre än förra säsongen och ser ut att kunna få det väldigt svårt i år.

F.d. SSK spelaren Nicklas Grossman skrev i dagarna på ett 2-årskontrakt värt över 24 miljoner med Dallas Stars.

Grossas karriär har gått spikrakt uppåt de senaste åren och Nieuwendyk beskriver honom så här på Dallas hemsida.
“He is a solid NHL defensman and is an important part of our young core”

Grossa krönte förra säsongen dessutom med en bronsmedalj i VM.

F.d SSK backen Josef Boumedienne som efter ett gäng år utomlands valde att komma hem till Sverige igen spelar som bekant nu för Djurgården. Han gör det så bra att han leder hela poängligan i DIF hittills på försäsongen. Tre nya poäng blev det igår mot IFK Helsingfors.

SSK:S poängliga leder Joakim Eriksson på 6 assist tätt följd av junioren Alexander Lagerström som verkligen tar för sig.

F.d SSK spelaren Per Hallin som numer spelar i Timrå fick i matchen mot AIK ett otäckt skott i ansiktet igår från lagkamraten Mikko Jokkela. Exakt hur illa det gick kan ni se här >>>>> Han åkte i alla fall ut för egen hand efter omplåstring.

Dan “Mistluren” Goldman fyller idag 50 år.

Vacker, vackrare, Mistluren!

I slutet av 90-talet hade SSK en spelare som hette Pålsson. Har Samuel spelat i SSK kanske ni tänker nu, men det har han givetvis inte. Den Pålsson som jag tänker på heter Mattias i förnamn. Han var egenligen inte speciellt bra på något. Han var inte snabb, han hade inte ett fruktat slagskott eller några vidare dribblingskonster i sig. Han hade dock en sak som jag älskar, hjärta. Så Pålsson blev ”min” spelare. Han var stor tuff och spelade med ett enormt stort hjärta.  Många pratar om Robbans tacklingar men Pålssons var i mitt tycke hårdare. SSK låg i allsvenskan och siktade på elitserien. Mattias bildade en kedja med Jörgen Hägg och L-G Wiklander. Wiklander kom som ny från Djurgården och jag kommer ihåg att hans ben var stora som timmerstockar. De tre musketörerna bildade en helt okej tredjekedja i det lag som hade stjärnor som Kim Cannerheim, Robban Carlsson och Lars “Dahla” Dahlström. De stora hjältarna i laget hette Rolf “Väggen” Wanhainen och backgiganten Stefan Jonsson.

Men jag hade som sagt fastnat för Pålsson. Jag var rätt ensam om min hängivenhet till denna spelare. Ofta fick jag på SSK:s forum försvara honom och peka på alla hans starka sidor. SSK kämpade på och gick upp i elitserien efter en dramatisk straffläggning uppe i Umeå. Björklöven ut och SSK in i eliten. Det blev givetvis en stor fest på Skogshöjd med spelarna och alla supportrar som kunde tryckas in i lokalerna. Själv var jag givetvis där och för första gången stod jag öga mot öga med Mattias. Jag presenterade mig och han frågade om jag skrev något på SSK:s forum. Jag berättade att det gjorde jag visst och berättade vad för namn jag hade där. Mattias sken upp och sa aha är det du. Mina föräldrar har klippt ut varenda inlägg du skrivit och spar det i en klippbok med tidningsurklipp från säsongen. Så vi pratade lite till och kände jag att jag faktiskt hade gjort något riktigt bra. Jag hade lyckats lyft en spelare och fått honom att känna att någon trodde på honom.

I alla olika sammanhang oavsett om man är hockeyspelare eller sopgubbe så behöver man höra att man gör saker bra. Man kämpar lite mer, känner sig lite mer uppskattad och presterar lite bättre. Jag tror inte att det var direkt avgörande för att SSK gick upp i elitserien men jag är övertygad om att det var en liten pusselbit som inte skadade. Det kanske är något för alla som skriver på olika forum att tänka på.

I en träningsmatch mot Arboga for vi iväg för att se på våra hjältar. Arboga som på den tiden i alla fall var en relativt värdig motståndare blev totalt slaktade. Inte nog med det Pålsson gjorde fyra mål. Jag sken som en sol efter den matchen och gliringarna från kamraterna haglade. Pålsson är för övrigt den enda spelare som SSK haft som inom överskådlig tid bakåt gjort 4 mål i samma match. I alla fall som jag kan komma på. Jag klippte till och med ut tidningsrubriken dagen efter. 4 mål av Pålsson!

SSK:s första säsong i elitserien och Matte Pålsson blev kvar i laget. Mats Hallin som var tränare/sportchef värvade in spelare som Juha Lind, Peter Larsson och Peter Popovic men Pålle blev alltså kvar. Han hade rätt sparsamt med speltid. Jag kommer ihåg en match och Pålsson hade inte ens fått sätta ut skridskorna på isen. I tredje när det mesta gick emot SSK slängde Hallin in Pålsson. Han var dock lite övertänd…. Pålsson tog sats från eget bås och skrinnade för allt vad tygen höll för. Med hans mått mätt fick han upp en hisklig fart. Nästan två meter Pålsson hoppade ungefär tre meter från sargen och totalt mosade en motståndare. Jag svär på att sargen flyttade på sig. Det är en av de brutalaste tacklingar jag sett. Domaren var givetvis inte lika imponerad som jag och det blev ett 7 sekunders byte med avslut på botbänken. När de 2 minuterna var över åkte Pålsson till båset och Mats Hallin som har ett gameface som skiftar mellan vilt raseri och totalt vanvett hade en färg i ansiktet jag nog aldrig sett förut. Pålsson satte sig snällt längst ut på bänken med sänkt huvud och spelade inte mer i den matchen.

Pålsson gjorde faktiskt mål i elitserien också. Mot Malmö stod han mitt i slottet men med ryggen emot målet. Pucken damp ner och Pålsson gjorde en 90 graders sväng samtidigt som han drog till ett slagskott rakt upp i krysset. Hadelöv hann inte ens reagera. På läktaren stod jag och hoppade jämfotahopp av glädje.

Så kom sagan till ett slut. Pålsson fick inte vara kvar utan hamnade i AIK. Åren gick och han föll lite i glömska. Men så för två år sedan hände något. En god vän hade träffat Pålsson i affärssammanhang och den där galna supportern som hyllade honom konstant kom upp på tal. Jag var givetvis helt ovetande men så hade SSK hemmamatach och jag har ju alltid min egna plats i Templet. Intet ont oanande så traskade jag upp och skulle sätta mig och insupa atmosfären. Men den här gången var det något som inte stämde. Min stol var upptagen. Jag traskade upp för trapporna och kom fram och bad snällt att den som satt på min stol att han skulle hitta en annan. Det tog typ en evighet innan hjärncellerna började koppla att jag faktiskt kände igen den här killen och ytteligare en evighet innan jag utropade Pålsson!!

Så satt vi där 8-9 år efter att jag följt hans varje skär på isen och tittade på hockey tillsammans. Det är ett minne jag kommer bära med mig för alltid.

För mig är det en av tjusningarna med hockey. Vi har våra egna liv som går lite upp och ner men där ute på isen kämpar spelarna för oss och staden. Man behöver hjältar som förgyller tillvaron. En hjälte behöver inte vara störst och bäst. Det kan vara han som har roligast frisyr eller den som åker skridskor lite annorlunda. Så vem är din hjälte?

SSK har chans att revanschera sig efter två raka förluster i mogondagens match mot SAIK. Det är dock inte en på pappret lika lätt match som senast mot AIK. Skellefterå har en hel uppsjö med unga riktigt bra backar och laget tippas hamna topp fyra av de flesta s.k. experter.

Nya i SAIK är bl.a. unga stjärnmålvakten Joacim Eriksson som sånär höll på att ta upp Leksand till elitserien i våras. Ett annat nyförvärv är landslagsbacken och hemvändaren Fredrik Lindgren som inte riktigt levde upp till de högt ställda förväntningarna man hade på honom i Färjestad. Sist in i truppen är Mikko Lechtonen som lär bli riktigt sevärd i år.

Skellefteå har haft en liten omsättningpå spelare och de som tillkommit är riktigt bra. Hårdast kan förlusten av Brad Moran bli men som sagt det känns som att SAIK är minst ett snäpp bättre än förra säsongen.

För SSK gäller det att hitta ett spel. Matcherna hittills har varit slarviga och det har varit svårt för laget att komma till rena rejäla chanser. Andraperioderna har varit mer eller mindre hopplöst dåliga och med mindre än en månad kvar till premiären känns det som att mer och mer av spelet ska börja sätta sig.

Matchen i matchen kan bli mellan SSK:s unga backgarde med Blaz, Heed och Kilström. Blaz Gregorc som sett riktigt vass ut tex. mot någon av alla de fantastiska juniorbackarna i SAIK. Vem är bäst i matchen?

I SSK sakanas Paka, Laaikainen och ev. även Lasch som förmodligen debuterar på söndag. Videll ska dock vara igång igen.

Det ryktas om att NHL spelaren Kyle Wellwood ska vara aktuell för spel i Europa. Kyle sägs vara en relativt lat och otränad spelare men imponerar offensivt i både AHL och NHL. SSK:s sportchef avfärdar dock att spelaren skulle vara intressant för SSK. Det är inget namn vi diskuterar för närvarande hälsar Nygårds till bloggen.

Expressen har gjor ett litet uppslag om SSK och de finska spelarna här.

Länk till Expressen

Det har pratats mycket om att SSK skulle modifiera sina tröjor i år. Pratade med SSK:s Krister Kronblad som gav lungnande besked. Samma tröja som förra året blir det. Däremot ändras reklamen på matchstället från år till år. Men som sagt det är den enda förändringen på årets matchställ.

Dragan Umicevic som lämnade SSK förra säsongen efter att ha räddat kvar klubben i elitserien har under försäsongen kamperat i Färjestads 1:a femma. Färjestad som mer eller mindre värvat ihop ett dream-team satsar således fullt ut på Dragan som numer kamperar med Richard Wallin och Christian Berglund.